Helt nytt för mig!!!

Så hejsan hoppsan har man kommit in i bloggvärlden. Har nog ingen aning om vad jag ger mig in i men man kan ju alltid försöka. Funkar det inte så lägger man väl ner.

Så varför har jag då döpt min blogg till "en jonglörs bekännelser"?

Jo det var ganska lätt, jag är väl inte den enda som känner att jag har fullt upp att hålla alla bollar igång i luften som jag kastat dit. Ibland vet jag inte hur det ska funka men än så länge har inte alltför många bollar ramlat.

Så vem är jag då (för er som inte känner mig)

Jag är en 29 årig tjej som har varit gift med min absolut bäste vän i 10 år. Min man är absolut den bäste och snyggaste mannen jag vet (okej erkänner att jag är lite partisk där).

Vi har tre barn. Hugo 7, Engla 3 och Liam 1. Mina älsklingar som jag säkert kommer skriva om här. Kanske inte alltid positivt men ni som har barn vet vad jag menar.

Hugo och Engla

Jag & Liam

Jag jobbar som auktoriserad boutredare på min pappas begravningsbyrå och jag älskar mitt jobb.

Den här bloggen kommer bli mitt "bollplank" där jag kan skriva av mig när jag vill. Men lugn,jag ska inte lämna ut någon, lovar!

Sådär nu får det räcka för den här gången. Hoppas att nån läser.

Kram på er!!!

Man har det ganska bra!

Jag är så FRUKTANSVÄRT bra på att klaga på allt känner jag!!! Men varför? Varför lägger jag tid och energi på det jag inte tycker om med mig, på allt som alla säger om mig? Nej nu får jag skärpa mig!!! Därför kommer nu lite saker jag är glad och lycklig över:

• Jag har världens bästa man och barn som älskar mig hur jag än är, hur jag än ser ut och vad jag än gör

• Jag har underbara föräldrar och systrar som alltid ställer upp när det är nåt

• Jag har hus, bil, pengar, mat och allt annat man behöver
• Jag har UNDERBARA vänner som alltid finns där om jag behöver
• Jag har ett jobb att gå till varje dag som jag kan gå till och där jag känner att jag gör nytta och underlättar för människor
• Jag får gå till kyrkan varje fredag och jobba med den mest UNDERBARA ungdomsgrupp jag någonsin har sett, det är ett PRIVILEGIUM att få vara ledare för dom

• Jag älskar att sjunga och får göra det när jag vill

• Jag bor i ett land där man får tänka och tro på vad man önskar

Ja där var en liten lista på nåt som jag skulle kunna göra mycket längre. Men när jag hör vad folk säger om mig ganska ofta så försvinner hela denna listan från mina tankar och fylls med negativa tankar om mig själv. Jag tror att jag är typen som man antingen gillar eller avskyr. Jag hörs över allt annat, jag är inte rädd att ta plats, jag tycker om att leda andra människor och jag säger vad jag tycker. Detta gör att jag får mycket kritik och det kan vara riktigt jobbigt att höra men vad ska jag göra? Har du bestämt att du inte gillar mig så har du bestämt dig och då får det vara så antar jag!!! Jag bara hoppas att ni som kritiserar mig tar er tid att lära känna den "riktiga" Alexandra så ska ni se att jag är inte så knäpp, skrämmande och farlig som man kan tro från första början.

Over and out!