"det är bara att le"

Är någor jobbigt? "det är bara att le"

måndag 24 augusti 2015

Är verkligen allt som det ser ut

Jag har alltid fått höra så mycket om mig själv som inte stämmer. Om hur jag är och vad jag säger, tycker och tänker.
För att inte bli sårad sätter jag upp en ganska hård yta. Ser till att masken och skölden är uppe för att pilarna inte ska träffa.

Den masken och skölden kan folk tycka olika om men många gånger får jag höra att jag är tuff och divig. Det stämmer inte alls. Jag är en otroligt osäker person som egentligen inte gillar att synas. Jag gillar inte hur jag ser ut och jag gillar inte att höra min egen röst vare sig jag pratar eller sjunger.

Ja jag vet att jag pratar mycket och det är nåt jag ALLTID fått höra men det är nåt som jag avskyr med mig själv.

Japp jag sjunger mycket och hörs och syns jämt. Men om jag syns och hörs jämt kanske en del låter mig vara. Då kanske jag slipper lite gliringar. Om jag verkar självsäker kanske folk inte vågar pika mig.

Varför ska så många ha så mycket fördomar och färdiga bilder?

Det finns en artist som heter Ingemar Olsson och han har skrivit den perfekta låten:


I mina mockasiner
Ingemar Olsson

Kom och gå en mil i mina mockasiner
Innan du bedömer vem jag är
Våga lämna dina vanliga rutiner
Se med mina ögon det du ser

Kom och gå en mil i mina mockasiner
Vandra mina vägar för en dag
Medan regnet öser eller solen skiner
Sedan kan du säga "sån är jag"

När du mötte mej för allra första gången
Hade du en färdig bild av vem jag var
Efter halva första versen utav sången
Kunde du berätta hur refrängen var

Dina vänner hade sagt dej vad dom trodde
Och det svalde du med både hull och hår
Fastän ingen av dom visste var jag bodde
Och mycket mindre hur jag innerst inne mår

Kom och gå en mil i mina mockasiner ...

När du känner mina steg i dina fötter
Alla groparna och hindren i mitt liv
När du anar lite mer av mina rötter
Kan du aldrig mer va' kall och objektiv

Du ska veta, att ifall du bara lyssnar
Är det ekot av din egen röst du hör
Inte förrän allra sista tonen tystnar
Kan du veta vem jag är och hur jag mår

Kom och gå en mil i mina mockasiner
Innan du bedömer vem jag är
Våga lämna dina vanliga rutiner
Se med mina ögon det du ser

Kom och gå en mil i mina mockasiner
Vandra mina vägar för en dag
Medan regnet öser eller solen skiner
Sedan kan du säga "sån är jag"




- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar